Ni minns säkert att Migrationsverket firade några utvisningar av flyktingarmed tårta och ”champagne” för några år sedan.Ni kanske inte lika tydligt kommer ihåg att det inträffade en incident i kärnkraftverketForsmark 2006 som kunde ha fått stora konsekvenser och därföretaget Vattenfall valde att vara så fåordiga som möjligt.Flodvågskatastrofen julen 2004 då den svenska regeringen skulle varamed och hantera situationen vill vi nog helst glömma. Men hur hanteradessituationen i Tyskland som inte var lika hårt drabbat som Sverige. Ni kanskedäremot minns att det var en handlingskraftig italienare som fattade snabbabeslut om hjälpinsatser efter att flodvågskatastrofen inträffat. Det var GuidoBertolaso. Men hur gick det sedan för den framgångsrike ledaren som fått såmycket uppmärksamhet och samtidigt personifierat en hel krisorganisation.Ni minns att ”Svininfluensan” upptäcktes i Mexiko och att vi började spritahänderna intensivt och att 60 procent av svenska befolkningen fick en spruta.Men hur bestämde myndigheterna namnet på en så uppmärksammad smitta.Andra saker som vi undrar över är hur fotbollssupportrar uppträder och omingen pratar dem tillrätta.Och vad ska vi tro när det gäller diskussionen om vi verkligen kan förvara vårtkärnavfall hundratusentals år nere i det svenska urberget.I denna forskningsantologi analyseras några olika typer av inträffade händelseroch situationer som krävt kris- och riskkommunikation från inblandadeaktörer. Denna forskning visar tydligt att retoriken är en mycket användbarmetod när kriskommunikation ska analyseras.OM FÖRFATTA RNA:Brigitte Mral är professor i retorik vid Örebro universitet och Orla Vigsö ärprofessor i retorik vid Södertörns högskola. Helena Hansson Nylund ochMaja von Stedingk Wigren är doktorander i retorik vid Örebro universitet.Samtliga har ingått i forskningsprojektet Retoriska aspekter på kriskommunikation.
Hitta Krisretorik även hos:
