Dammbyggandet i Sverige har avsatt ett stortantal dammar de flesta ganska små. Dammarhar anlagts här sedan medeltiden när man önskatutnyttja vattnets kraft till tunga sysslor somatt mala mjöl såga timmer stampa ben ochvadmal länsa gruvor på vatten och spela uppmalm driva masugnars bläster och smedjorshammare. På senare tid har dammar byggts föratt turbiner med stor möda ska kunna drivaelektriska kraftverks generatorer. Dammar haräven sedan länge använts för att magasineraoch styra vattendragens flöden.En damm kan bestå av allt mellan en enkeloch låg jordvall till en flera hundra meter högkonstruktion av betong eller sten och morän.Dammbygge kräver ofta stora eller mycketstora mängder byggmaterial och byggs därförhelst av det som i så stor utsträckning som möjligtfinns på platsen. Dammbyggandet hör vidsidan av brobyggandet till de svåraste konstarbetenainom anläggningstekniken.Dammar betraktas till följd av sin funktionsin ofta stora utbredning samt indämning avmer eller mindre stora vattenmassor som förhållandevisfarliga. Historien visar på mångadammolyckor. Myndigheterna håller därfördammar under uppsikt. Ägarna till medelstoraoch större dammar samverkar genom att utarbetaanvisningar för vård och underhåll av sinadammar.Under senare tid har många dammar börjatanses som kulturhistoriskt intressanta. Fleraav dem hör till verk där driften avvecklats mensom numera anses ha ett kulturhistoriskt värde.I flera av landets byggnadsminnen ingår för övrigtdammar. Med ett förnyat intresse för vattendrivnaverk följer också att kunskap oftamåste återtas för det ansvarsfyllda arbetet attsköta och underhålla dammar. Det har därföruttryckts önskemål om elementära uppgifteroch anvisningar om dammars historia juridiktyper och underhåll.Med medel från Riksantikvarieämbetet utarbetadesunder 2016 en dammhandbok distribueradsom ett pdf-dokument för dammägareantikvarier och andra med anknytning och intresseför framför allt äldre och mindre dammar.Industriantikvarie Ida Dicksson skrev större delenav Del 1 Allmänt om dammar medan teknik-och industrihistoriker Bengt Spade svaradeför Del 2 Dammar och dammtyper.Under 2019 framkom önskemål från SvenskVattenkraftförening att handboken borde tryckasså att den bland annat kan tillhandahållasföreningens medlemmar. I samband med dettahar särskilt det juridiska avsnittet uppdateratsoch bearbetats av advokat Viktor Falkenströmpå Hamilton Advokatbyrå Karlstad AB.
Läs mer om Dammägarens handbok
Hitta Dammägarens handbok även hos:
