Den som promenerar genom parker öppna platser och bostadsområden i Sveriges städer träffar förr eller senare på skulpterad offentlig konst. I Stockholm hedras en av arbetarrörelsens hjältar med Norra Bantorgets Brantingmonument i Gävle vilar Eric Grates ’Gudinna vid hyperboreiskt hav’ framför Rådhuset Kristinehamn stoltserar med en Picassoskulptur och på skolgårdar i hela landet finns skulpturer av lekande barn eller björnar. Alla dessa konstverk är ett resultat av folkhemmets idéer om kulturens demokratisering. I det nya välfärdssamhället skulle konsten bli allas egendom. ’Skulptur i folkhemmet. Den offentliga skulpturens institutionalisering referentialitet och rumsliga situationer 1940-1975’ visar en representativ bild av folkhemmets offentliga skulpturer diskuterar skulpturernas betydelse och presenterar deras funktion i den offentliga miljön. Skulpturerna sätts in i sitt historiska sammanhang genom en undersökning av de idéer och institutioner som låg till grund för deras spridning i offentligheten. Samtidigt granskas den offentliga skulpturens praktik och historieskrivning genom analyser av folkhemmets könsideologi och modernistiska ideal. Genusperspektivet aktualiserar frågor om vilka syften och vems intressen som styrde men också om hur vi kan och bör förhålla oss till detta arv idag. Jessica Sjöholm Skrubbe f. 1972 är konstvetare verksam i Uppsala och Stockholm. Detta är hennes doktorsavhandling.
Hitta Skulptur i folkhemmet : den offentliga skulpturens institutionalisering referentialitet och rumsliga situationer 19401975 även hos:
