Slutet av 1700-talet och början av 1800-talet var en period av omvälvningar och oro i Europa. För adelsfamiljerna var det viktigt att på alla sätt försvara sin position som elit. Samtidens intresse för upplysning och uppfostran påverkade också adelsedukationen vars betydelse blev allt större. För adelns kvinnor var det av stor vikt att bilda sig att utveckla sitt sinne för stil och smak och på så sätt stärka adelskulturens särart. Det var ett projekt som pågick inte endast i Sverige utan även kan skönjas på andra håll i Nordeuropa. Genom presentation och analys av litteratur samt tidigare outnyttjade källor såsom adelsdöttrars dagböcker och studieanteckningar tecknas här en bild av en komplex kultur i kraftig förändring under en till synes lugn yta. Utvecklingen i Sverige sätts in i ett större europeiskt sammanhang. Hur gick hemedukationen till vilka var dess metoder och målsättningar? Varför var döttrarnas edukation viktig och på vilket sätt skiljde den sig från sönernas? Bland andra Gustaf Mauritz Armfelts och Curt von Stedingks familjer fungerar som belysande exempel på hur stora insatser gjordes för döttrarnas edukation. Jessica Parland-von Essen är forskare vid Helsingfors Universitet. Denna bok bygger på hennes doktorsavhandling.
Läs mer om Behagets betydelser : döttrarnas edukation i det sena 1700-talets adelskult
Hitta Behagets betydelser : döttrarnas edukation i det sena 1700-talets adelskult även hos:
