Kostnadsutjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att tillhandahålla invånarna service oberoende av opåverkbara, strukturella förhållanden. I huvudsak grundar sig utjämningen på skillnader i befolkningens sammansättning och bebyggelsestruktur. Kortfattat om några av förslagen: att utjämning på socioekonomisk grund ska införas inom förskolan. en helt ny delmodell införs avseende kommunal vuxenutbildning inklusive Svenska för invandrare (SFI). Den speglar skillnader i socioekonomi och inte minst flyktingmottagande mellan kommunerna. förändring i variablerna som ligger till grund för utjämning inom den kritiserade delmodellen för individ- och familjeomsorg innebär att utjämningen präglas mer av levnadsvillkor än av den kommunala verksamhetens utformning. i kostnadsmatrisen för hälso- och sjukvård tas nuvarande variabel för andel av befolkningen som bor i småhus bort, eftersom den speglar bebyggelsestruktur snarare än vårdbehov. en rad uppdateringar av beräkningar av merkostnader vid gles bebyggelse liksom merkostnader för administration, uppvärmning, räddningstjänst, byggkostnader samt gator och vägar i mindre föreslås merkostnadsersättningen för minskande befolkning i kommunerna fördubblas och vidare att en ny ersättning för minskande antal barn 1?5 år i förskolan införs Särskild utredare: Håkan Sörman Köp utredningen och ta del av analyser och kompletta förslag!
Hitta Lite mer lika. SOU 2018:74. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting : Betänkande från Kostnadsutjämningsutredningen (Fi 2016:12) även hos:
