En Svensk i Thailand: Om att flytta till och bo i Thailand

De flesta som bor i Sverige har någon gång haft drömmar om att bo i ett varmare klimat speciellt när man som jag växte upp i Göteborg där luften är fuktig och vintermånaderna är isande kalla och mörka. Jag personligen hade speciellt besvärligt med november då regnet ofta piskade gatorna och solen var försvunnen större delen av dygnet men några juleljus ännu inte tänts och det blev mörkare för varje dag. Det var mörkt på morgonen när man skulle upp och till jobbet det var råkallt när man satte sig i bilen eller gick ut i regnet. De få timmarna när solen tittade fram var man oftast inomhus på jobb och när det var dags att gå hem var det kolsvart igen. Det var deprimerande. Jag tyckte också att mars kunde vara lite jobbig med kylan men då gick det i alla fall åt rätt håll.Jag funderade ofta på att göra något åt det men löste problemet med kortare semesterresor med en veckas sol under vintern. Sedan kom karriär och familj och man fastnade i systemet. Jag beundrar de par som lyckats slita sig loss trots jobb och barn och ge sig ut på längre resor eller seglatser. Man behöver lite perspektiv för att kunna uppskatta de goda sidorna med Sverige det finns trots allt många sådana.Min första kontakt med Thailand var under en långsegling från Singapore till Göteborg som jag gjorde 1980 tillsammans med två vänner. Vi landade utanför Patong beach på den thailändska ön Phuket då en liten paradisstrand med en handfull barer idag ett veritabelt turistinferno. I slutet av boken under mina resor berättar jag om den seglingen och strandhuggen i Thailand.Det dröjde ända tills det var dags för pension innan jag gjorde verklighet av mina drömmar om värmen. Jag hade då haft två egna familjer och de fem barnen från dessa var alla vuxna även om två av dem fortfarande bodde kvar med mig hemma i vårt hus i Toltorpsdalen utanför Göteborg.Jag har arbetat med teknik hela livet först med telefonsystem och senare med datakommunikation så det har varit en utveckling under karriären och de sista åren drev jag en egen konsultfirma och arbetade för större kunder inom handel. Jag kände dock att det var dags för ett skifte i livet jag började tappa intresset för tekniska problem och barnen var så stora så de behövde få ett eget liv.Året var 2007 och jag hade blivit 56 år när jag hittade en bok av Marcus Haraldsson som hade cyklade genom Kina. Eftersom jag hela livet varit så fokuserad på teknik och logik kände jag att österländsk mystik lockade med ett annat fokus på livet än det logiska. Kina är ju ett land med gigantiska avstånd så planen blev att köra motorcykel genom Kina istället för att på det sättet lära känna folket och kulturen.Nu blev det inte Kina på grund av svårigheter med tillstånd. 2007 var ju året då OS gick i Peking och av säkerhetsskäl så hade man i princip stoppat denna typ av viseringar. Jag är ju entreprenör och lite mothugg blir oftast till utmaningar istället så jag fortsatte min lilla projektplan och det slutade med att det blev motorcykel gen