Hiphopmusik blev under 2010-talet en självklar del av svensk populärkultur. Rappare gästade musikprogram och morgonsoffor. Drygt tiotalet böcker gavs ut om och av svenska rappare och intresset är fortsatt stort. 2018 var hiphop den mest streamade musikgenren i världen på Spotify. Det nya för hiphopen är att den nu har status som en av världens mest populära musikgenrer samtidigt som den används som ett uttrycksmedel för samhällskritiska skildringar av samtiden. Ett konkret exempel är mötet mellan feministisk och antirasistisk aktivism. Boken tar bland annat avstamp i frågorna: Vem och vad är hiphopmusik till för? Vilka erfarenheter kan uttryckas genom musiken? Vem tillåts uttrycka dem? Och vilka erfarenheter får erkännande? Med hjälp av intervjuer och observationer undersöker författaren skapandeprocesser i Sverige under första halvan av 2010-talet bland klubb-dj:ar på battlerapscenen och på musikläger riktade till tonårstjejer.
Läs mer om Att göra hiphop : en studie av musikpraktiker och sociala positioner
Hitta Att göra hiphop : en studie av musikpraktiker och sociala positioner även hos:
