Är det nödvändigt att mäta kulturens ekonomiska värde? Går det att bedöma kulturella värden i nyttotermer? Här resonerar några av Europas främsta forskare inom kulturekonomi kring dessa frågor. Utblickar till Europa visar att antalet yrkesverksamma inom kulturnäringen ökar betydligt snabbare än i någon annan bransch. Vad gäller kultursponsring så tolkas skattelagstiftningen på olika sätt i olika länder, vilket får konsekvenser för kulturnäringen. I Sverige ökar pressen på kulturverksamhetens nytta och effektivitet. Förändringar inom den svenska kulturpolitiken ställer nya krav. Ett vitalt kulturliv är beroende av att olika intressenter förstår att kultur föder kultur och fokuserar på det som förenar istället för att värna de egna reviren. I boken intervjuas chefer på Bonniers Konsthall, Dramaten, Färgfabriken, Kultur och Näringsliv, Magasin3, Musikmuseet, Stockholms Filmfestival, Teater Galeasen och Teaterförlaget Colombine. De diskuterar bland annat frågan om näringsliv och kulturutövare kan befrukta varandra utan att den konstnärliga integriteten hotas. Kulturekonomi kan med fördel användas som lärobok på kurser med ekonomisk inriktning, liksom på konstnärliga utbildningar vid universitet och högskola. värden
Läs mer om Kulturekonomi : konsten att fånga osynliga värden
Hitta Kulturekonomi : konsten att fånga osynliga värden även hos:
