De första arbetsstugorna i Tornedalen och Lappland öppnades under nödårsvintern 1903. De var avsedda för avsides boende fattiga barn i skolåldern. I arbetsstugorna fick barnen mat kläder och bostad och en plats i kyrkbyns skola. Genom att delta i de dagliga göromålen i arbetsstugan skulle de lära sig att sköta ett hem. Efter skoldagens slut skulle de också få undervisning i den typ av slöjd så kallad husslöjd som förekom i landsdelen. Detta var den radikala idén med de nya inrättningarna – och anledningen till att de fick de enligt mångas mening olyckliga namnet arbetsstugor. Samtidigt som barnen gick i skolan skulle de få en praktisk utbildning anpassad efter ’ortens behof’. ’Målet är framför allt att söka väcka arbetslust och arbetsglädje’ skrev Carl Svedelius i en serie tidningsartiklar som spreds över landet. De fattiga barnens fostran skulle ske under lekfulla former i ljusa varma lokaler där barnen kände sig hemma tänkte han sig. Men verkligheten blev på sina håll annorlunda.
Hitta Först och främst misshagade namnet : arbetsstugor för barn i Tornedalen och Lappland 1930-1954 : tjugosex intervjuer även hos:
