Varför känner många motstånd mot att slänga kläder och textilier i soptunnan eller i sopstationens avdelning för brännbart? Frågan bildar utgångspunkt för den etnologiska studien Textilt återbruk om materiellt och kulturellt slitage . I boken får vi följa människors relationer till kläder och hemtextilier – hur dessa konsumeras, hanteras och sorteras för att sedan återbrukas på olika sätt. Idag sorterar många ut textilier för att de har tröttnat på dem, inte för att textilierna är utslitna. För inte så länge sedan sågs slitna kläder och hemtextilier som material som kunde återanvändas. Författaren har sorterat textilier på en loppmarknad, skickat ut en frågelista i samarbete med Nordiska museets arkiv, undersökt en samling lappade och lagade textilier på Hallands konstmuseum samt deltagit som forskare i ett Skapande skola-projekt om textilt återbruk med kreativa förtecken. Genom delstudierna diskuteras olika slags sorteringsprocesser, till exempel vad man gör och varför när man står framför sin garderob och sitt linneskåp eller på en loppmarknad. Hur den praktiska innebörden i att återbruka har förändrats från mitten av 1900-talet diskuteras liksom dagens kreativa återbruk. Anneli Palmsköld är filosofie doktor i etnologi och verksam som lektor i kulturvård med inriktning mot slöjd och kulturhantverk vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.
Läs mer om Textilt återbruk : om materiellt och kulturellt slitage
Hitta Textilt återbruk : om materiellt och kulturellt slitage även hos:
