Hur etableras och skapas manlighet? Hur skiljer sig olika typer av manlighet åt? Varför förändras föreställningarna om manlighet och hur hanterar männen dessa förändringar? I studien Maskuliniteter diskuterar R W Connell dessa och besläktade frågor. Han redogör för nittonhundratalets olika försök att förstå det maskulina, att via psykoanalys och samhällsvetenskaplig forskning skapa en vetenskap om …
Gemenskap är ett centralt begrepp i socialpedagogiken. Gemenskap med andra människor är nödvändigt för att man som individ ska utvecklas och kunna vara delaktig i samhället. Socialpedagogiken innehåller strategier för att skapa förutsättningar för gemenskap och samtal och kan därmed vara ett stöd för individen i dennes strävanden till ett aktivt liv tillsammans med andra.Men …
Gemenskaper. Socialpedagogiska perspektiv Läs mer »
Zygmunt Bauman har under det senaste decenniet i en rad arbeten analyserat särdragen för det postmoderna tillståndet. Han har skildrat hur det moderna projektets förhoppningar har strandat, och hur vi i efterdyningarna finner människor som i allt högre grad lever från dag till dag i samhällen där allt befinner under ständig omförhandling. Uttrycken för detta …
Individualiserade samhället Läs mer »
Att utveckla trygga och självständiga personer är en central uppgift i all undervisning och utbildning i ett demokratiskt samhälle. Det behövs träning i att »gå i andras skor», så att förmågan att växla perspektiv och sätta sig in i andras situation blir en integrerad del av personligheten.Dramapedagogik är ett sätt att göra det främmande bekant …
Lika och unika : dramapedagogik om minoriteter Läs mer »
Skriva ska man göra för att det är roligt, för att man älskar ord och för att man vill berätta något. Det kan låta okomplicerat, men ofta sitter man där och stirrar besviket ner på livlösa ord och meningar som är lika intressanta att läsa som en telefonkatalog. Hemligheten är att hitta de rätta verktygen, …
Den unga författarens verktygslåda Läs mer »
I denna bok tar Roald upp det multikulturella Sveriges utmaningar ? spänningar mellan assimilation och gruppers autonomi, mellan individens rättigheter och gruppers kulturella rättigheter. Hur förhåller sig muslimer till islamsk och svensk familjerättslagstiftning? Hur uppfattar muslimska politiska aktivister förhållandet mellan det svenska och det muslimska. Hur ser muslimska kvinnor på huvudduken? Den muslimska gruppen uppvisar …
Muslimer i nya samhällen : om indivuduella och kollektiva rättigheter Läs mer »
Det lilla barnet överraskar oss ofta med sitt rika och fantasifulla språk. Det har lätt att finna ett bildrikt och poestiskt uttryck för sina upplevelser. Att läsa och skriva dikter med skolbarn är ett sätt att bevara och vidareutveckla barnets språkliga fantasi. Georgi Heard har under flera år arbetat med diktskrivning och diktläsning med barn …
Allt gott på jorden och i solen : Om dikt och diktskrivning Läs mer »
Klyftan mellan de bäst bemedlade och de mest utsatta fortsätter att öka i Sverige och får bland annat tydliga rumsliga konsekvenser i städerna ? somliga områden anses åtråvärda, andra inte. Den som är hänvisad till en stigmatiserad adress riskerar att bli stämplad som en förlorare från första början, medan de resursstarka kan välja var de …
Skolan och ojämlikhetens urbana geografi : om skolan, staden och valfriheten Läs mer »
Världen regionaliseras! I den moderna regionforskningen återkommer starka berättelser om hur nya, starkare och mer autonoma regioner växer fram. Till förändringen kopplas ledord som globalisering och ökad konkurrens som ställer nya krav på regionerna att vara konkurrenskraftiga för att kunna utvecklas. Denna antologi handlar om hur vi kan studera och förstå innebörden av denna förändring.?Genom …
Det regionala samhällsbyggandets praktiker. Tiden, makten, rummet Läs mer »
Thomas Mann som humorist – är det möjligt? Ja, det är möjligt. Det vill säga om man betraktar humorn som en ganska allvarlig sak och inte som något enbart kvickt och lustigt. ’Jag är faktiskt humorist’ är en personlig och medryckande upptäcktsfärd genom Thomas Manns mest kända verk, från ungdomsårens breda familjekrönika ’Buddenbrooks’ till ålderdomsverket, …
Jag är faktiskt humorist : en bok om Thomas Mann Läs mer »
Lev Vygotskij (1896?1934) har spelat en central roll i den moderna pedagogikens och psykologins utveckling. Han verkade under en kort och intensiv period och dog i tuberkulos, endast 37 år gammal. Hans mest kända arbete, Tänkande och språk, utkom 1934. Det var dock först kring 1960, under det sovjetiska tövädret, som hans skrifter började spridas.Utifrån …
Denna bok handlar om de omvandlingar som två storstäder, Göteborg och Malmö, genomgått under de senaste decennierna. Den framhåller tre förhållanden: postindustrialism, globalisering och migration.Den postindustriella utvecklingen har inte bara förändrat städernas ekonomiska liv utan också stadslandskapet. Denna utveckling är i sin tur sammanflätad med den ekonomiska globaliseringen. På folkhemmets tid var Göteborg och Malmö …
»Arbetet innefattar tre tematiskt och metodiskt strikt avgränsade delar. Den första, som tar upp minnet och minnesfenomenen, präglas av en fenomenologi i den husserlska bemärkelsen av termen. Den andra, som ägnas historien, faller under en historievetenskapernas epistemologi. Den tredje, som kulminerar i en meditation över glömskan, har som ram en hermeneutik rörande den historiska betingelsen …
Minne, historia, glömska Läs mer »
Andersons bok skiljer sig från den omfattande litteraturen i ämnet nationalism genom sina originella infallsvinklar och sitt okonventionella sätt att förhålla sig till den politiska och kulturella verkligheten i andra världsdelar. Anderson avviker från och kritiserar skarpt den sedvanliga eurocentriska synen i den västerländska forskartraditionen …… öppnar vårt perspektiv, upptäcker nya sammanhang, hjälper oss att …
Den föreställda gemenskapen Läs mer »
Som få andra texter ger oss Fanons bok atmosfären och idéerna i befrielsens politiska kultur just före avkoloniseringen. Samtidigt hjälper den läsaren att upptäcka att kolonialismens attityder lever kvar, nästan intakta, fastän i metropolen idag, i form av samma tillbakahållna erkännande. ’Svart hud, vita maske’r är skriven med stor uppriktighet, ofta krånglande, men plötsligt upprymd …
Svart hud – vita masker Läs mer »
Vi talar om makt i en rad olika sammanhang. För det mesta vet vi, eller tror vi oss veta, exakt vad vi menar. I vardagslivet såväl som i vetenskapliga arbeten diskuteras var makten finns, vilken omfattning den har, vem som har mer respektive mindre makt, hur man kan förvärva, motstå, erövra, utnyttja, säkra, tygla, dela, …
I Modernitet och självidentitet diskuterar Anthony Giddens, en av samtidens främsta samhällsteoretiker, förhållandet mellan moderniteten och det individuella jaget. Senmoderniteten är en post-traditionell ordning som enligt Giddens kännetecknas av utvecklad institutionell reflexivitet. Den pågående globaliseringen av moderna institutioner åtföljs av en omvandling av vardagslivet med genomgripande konsekvenser för det personliga livet. Självet blir ett »reflexivt …
Modernitet och självidentitet Läs mer »
Hannah Arendt (1906 ? 1975) var en av det förra århundradets centrala politiska tänkare. I denna essäsamling undersöker hon begreppen tradition och historia, auktoritet och frihet såväl som olika aspekter av den moderna kulturen som kännetecknas av att »man inte längre har tillgång till giltiga svar som överlämnats av traditionen». Essäerna griper tillbaka på hennes …
Mellan det förflutna och framtiden : åtta övningar i politiskt tänkande Läs mer »
När Werther lär känna den jämnåriga Lotte i den lilla byn Wahlheim tycker han att han har träff at en ängel. Så skriver han i varje fall i ett brev till sin vän Wilhelm. Men eftersom ?ängeln? har en fästman och verkar vara lycklig med honom bestämmer sig Werther för att dölja sina verkliga känslor …
Den unge Werthers lidanden : återberättad av Oscar K. Läs mer »
Med A Theory of Justice, som utkom 1971, initierade John Rawls en omfattande politisk-filosofisk debatt om vad rättvisan kräver av samhällets grundinstitutioner. Till denna debatt har Rawls själv bidragit genom fortlöpande preciseringar och omformuleringar av grundidéerna i sin teori om »justice as fairness», rättvisa som det rimliga eller skäliga.I den ena av bokens två artiklar …
Hur gör man för att i skolan utveckla små barns skrivna berättelser?Lucy Calkins och hennes kollegor visar i Berätta mer! att det i mångt och mycket handlar om lärarens förmåga att lyssna på det enskilda barnet när det talar om sitt skrivande. I detta lyssnande måste läraren också använda en gedigen kunskap om barns läs- …
Berätta mer! skrivundervisning för årskurserna F-3 Läs mer »
I Kärlekskraft, makt och politiska intressen ställer Anna G. Jónasdóttir frågan hur man kan förklara den fortsatta ojämlikheten mellan kvinnor och män i våra formellt jämlika samhällen. Hon skisserar tre olika, men till varandra relaterade teoretiska perspektiv:en feministisk-materialistisk historieuppfattning, avsedd att fungera som »ledtråd för vidare studier», en historiskt specifik teori om patriarkatet i formellt …
Ulrichs Becks grundläggande tes är att vi inte bör tänka oss endast en möjlig form av modernitet och modernisering, utan flera olika. Idag är vi ’på väg in i en annan modernitet’ (vilket är undertiteln till Risikogesellschaft) än den som de klassiska sociologerna Marx, Weber och Durkheim beskrev. Beck är därför inte bara kritisk till …
Massmedierna öppnar våra privata liv mot omvärlden. De ger material för tanken och de sätter känslorna i rörelse. De ingår i ekonomiska, politiska och kulturella processer och de omfattar många genrer ? från reklam till nyhetsjournalistisk, från såpoperor till idrottsreferat, från politiska debatter till action-filmer.Jostein Gripsrud har skrivit en övergripande introduktion till ämnet medievetenskap. Medievetenskap …
Mediekultur och mediesamhälle Läs mer »
Zygmunt Bauman har energiskt utforskat olika sidor av vårt samtida sociala ich kulturella liv, som han karaktäriserar som ’flytande’. Relationer, identiteter, och institutioner befinner sig i en ständig förvandling. Det skapas hela tiden nya möjlighter, men också nya faror.Här är det konsumtionslivet Bauman tar sig an. Konsumtion är i sig något flyktigt och våra dagars …
I vår globala tidsålder har krig ? det vill säga krig mellan stater i syfte att utöva maximalt våld ? blivit en anakronism. I dess ställe har en ny form av organiserat våld uppkommit, ett fenomen som Mary Kaldor beskriver som »nya krig». Dessa nya krig utgörs av en blandning av krig, organiserad kriminalitet och …
Stunden precis innan man somnar kan vara besvärlig både för vuxna och barn. Allt det som man har varit med om under den gångna dagen kan börja surra bålgetingslikt i ens stackars uttänjda huvud ?? händelser ?? repliker ?? tonfall. Men stunden ifråga är också en sorts gränszon mot nattens vidsträckta och outforskade djup, mot …
Digital teknik är idag en integrerad del av utbildningssektorn. Men kommer tekniken, som vissa debattörer menar, att förändra arbetsformer och prioriteringar inom undervisningen på samma radikala vis som den gjort inom andra områden? Eller säger det ymniga talet om en digital revolution inom utbildningen i själva verket mer om våra förhoppningar, förväntningar, önskemål och rädslor …
Skolan och digitaliseringen : blir utbildningen bättre med digital teknik? Läs mer »
Finns det bara tolkningar och åter tolkningar, men inga egentliga fakta? Existerar det inte någon värld utanför texten? Är allt beroende av våra begrepp? I detta Manifest för en ny realism , som fått stor uppmärksamhet i Italien, vänder sig filosofen Maurizio Ferrraris med kraft mot det postmodernistiska tänkande som ifrågasätter begrepp som ?verklighet?, ?sanning? …
Manifest för en ny realism Läs mer »
Frågor som rör digitalisering, digital teknik och medieanvändning påverkar i allra högsta grad såväl humanistiska frågeställningar som forsknings- och undervisningspraktiker inom det humanistiska området. Med utgångspunkt från begreppet ’Digital humaniora’ vill vi i den här antologin presentera och diskutera hur humaniora närmar sig den digitala samtiden och belysa den digital-humanistiska forskningens och undervisningens möjligheter och …
Digital humaniora : humaniora i en digital tid Läs mer »
John Searle, en av samtidens mest betydelsefulla språkfilosofer, undersöker i Konstruktionen av den sociala verkligheten vad vår värld egentligen består av. Pengar, äktenskap, egendom, styrelseskick – det är alltsammans fenomen som existerar endast i kraft av mänskliga överenskommelser, de har en objektiv existens endast eftersom vi tror på att de existerar. Det är sådana fenomen …
Konstruktionen av den sociala verkligheten Läs mer »
Åren kring 1968 var en tid av politisk radikalisering vid universiteten, med en explosionsartad utveckling av olika former av politiskt engagemang. Studenter kämpade för att förändra undervisningen och engagerade sig i alternativa studieformer, medan unga akademiker förde in marxistiska och andra utmanande perspektiv i forskningen. I denna bok undersöker Alexander Ekelund relationen mellan politiska och …
Martin Heideggers ’Vara och tid’ (1927) är ett av den moderna filosofins mest inflytelserika och omdebatterade verk. Som en djärv omstöpning av Edmund Husserls fenomenologi och en radikal uppgörelse med sin tids tänkande har det haft en avgörande inverkan på viktiga tankeströmningar som hermeneutik, existentialism, psykoanalys och poststrukturalism. Verket har också haft betydelse på en …
Filosofen Clive Hamiltons ’Den trotsiga jorden’ handlar om antropocen och om vad antropocen betyder för vår föreställning om oss själva som mänskliga varelser. Antropocen är namnet på den nya geologiska epok jorden numera befinner sig i på grund av mänsklig påverkan på jordsystemets fysikaliska, kemiska och biologiska återkopplingar, med den globala uppvärmningen som det tydligaste …
Den trotsiga jorden : människans öde i antropocen Läs mer »
Den moderna människan sätter sin tilltro till tekniken. Men är själva föreställningen om ’teknik’ en kulturell illusion? I Myten om maskinen utmanar Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet, idén att mänskligheten är förenad i en gemensam utveckling mot allt effektivare teknik. Istället hävdar han att modern teknik förutsätter ett slags globalt nollsummespel med …
Myten om maskinen : essäer om makt, modernitet och miljö Läs mer »
Descartes var 41 år när han publicerade sin första bok. 1637 utkom en volym som bland annat innehöll den berömda avhandlingen om ”metoden”, ’Discours del la méthode pour bien conduire son raison et chercher la verité dans les sciences’. Denna avhandling ingår i detta urval av Descartes skrifter tillsammans med hans ’Betraktelser över den första …
När Michel Foucault dog 1984, 57 år gammal, var han en av de mest betydelsefulla och kontroversiella personerna i den intellektuella världen. Med arbeten som Vansinnets historia, Vetandets arkeologi och Övervakning och straff hade han skaffat sig en självständig ställning och ett ansenligt inflytande. Han var lärd, orädd och politiskt aktivt.Sexualitetens historia (i tre band) …
Sexualitetens historia 1 Läs mer »
I media rapporteras dagligdags om våldsbrott och den otrygghet det innebär att vistas i stadsrummet. Krav ställs på att skapa ordning och säkerhet, till exempel genom fler poliser, starkare social kontroll och kameraövervakning av tunnlar och allmänna platser.Arbetet med att förebygga brott väcker en mängd etiska frågor. Vilken typ av social ordning är möjlig och …
Staden, våldet och tryggheten : om social ordning i ett mångkulturellt samhälle Läs mer »
Gro Dahle och Svein Nyhus är finstämda förmedlare av livets allvar till barn. Den här gången handlar det om hunden Roy som en dag ligger död. Det är svårt att förstå. Men var är Roy nu? Kanske är han i hundparadiset? Kanske har han blivit ett spöke? Roy är borta för alltid, men kanske finns …
Det latinska ordet ratio ligger till grund för två mycket olika men besläktade idétraditioner inom analysen av mänskligt beteende. Å ena sidan den tradition som ställer förnuft mot passioner och, på senare tid, mot intressen. Å andra sidan den långt senare tillkomna idén om ?rationella val?, dvs. val som är rationella i ljuset av en …
Förnuft och rationalitet Läs mer »
?En katastrof påstår sig sällan vara en katastrof. Och det är lätt att säga, i ljuset av ett absolut förgånget, att ?det var en katastrof?, då allt har exploderat och många redan är döda. Likaså är det enkelt att säga om allt möjligt, om en absolut framtid, att ?det blir en katastrof? eftersom allt möjligt …
Gruvgas : essän, vreden, politiken Läs mer »
’Jag skriver om hur den nyväckta feministrörelsen i Nordamerika och runt om i världen förvandlar samhället i snabb takt, inte bara i form av ändrade lagar. Den förändrar vår syn på samtycke, makt, rättigheter, kön, röst och representation. Den här rörelsen är en underbar motor för förändring, som framför allt leds av de unga, på …
Vad är samhällsvetenskaper för något, och vad är humaniora? Vad förenar dem, och vad skiljer dem åt? Hur förhåller de sig till naturvetenskaperna? Dessa frågor står i centrum för Sven-Eric Liedmans Mellan det triviala och det outsägliga – Blad ur humanioras och samhällsvetenskapens historia.Mellan det triviala och det outsägliga utgör en överblick över de senaste …
Enligt vissa filosofer har västerländsk samhällskultur under det senaste halvseklet genomgått en omvandling som gjort oss ?postmoderna?. Ett fenomen som associerats med denna postmodernitet är att visuell kultur uppfyller alltmer av vår tid och uppmärksamhet. Vardagen invaderas av displayer och kameror; platser, händelser och personer blir visuellt exponerade och dokumenterade som aldrig förr. Det intensiva …
Städer förändras av kriser och vi lever i en krisernas tid. Ekonomisk och social turbulens i stor skala och globala miljö och klimatproblem kommer att påverka städernas manöverutrymme på både kort och långt sikt. I Malmö fortsätter man emellertid bygga som om också framtiden kommer att handla om shopping, turism, kongresser och oupphörligt stigande bostadspriser. …
Staden och kapitalet : Malmö i krisernas tid Läs mer »
Ledmotivet i den tyske filosofen Axel Honneths försök att utveckla en kritisk samhällsteori är just kampen för erkännande som en specifik form av moraliskt motiverad konflikt och kamp. Grundtanken är att människor för att kunna utveckla en personlig identitet eller positiv relation till sig själva måste röna ett flerdimensionellt erkännande från andra, och att en …
?Våld skapas?, skriver Amartya Sen, ?när skickliga agitatorer tvingar på godtrogna människor enkelspåriga och aggresiva identiteter?. I denna bok visar Sen att föreställningen om unika och givna identiteter är lika mycket en illusion som en stor fara. En sådan syn missförstår praktiskt taget alla människor i hela världen. Den inte bara förmiskar människor, den skapar …
Identitet och våld : Illusionen om ödet Läs mer »
När vi försöker få grepp om den manliga dominansen riskerar vi att ta hjälp av sätt att tänka som själva är en produkt av denna dominans, påpekar sociologen Pierre Bourdieu i Den manliga dominansen . Boken diskuterar mäns makt över kvinnor och hur denna makt påverkar våra perceptions- och värderingsscheman. Vi behöver alla, enligt Bourdieu, …
Den manliga dominansen Läs mer »
I denna debattbok reser den amerikanska statsvetaren och filosofen Susan Moller Okin en synnerligen aktuell fråga: hur bör demokratiska stater hantera konflikten mellan å ena sidan deras bekännelse till jämlikhet mellan könen och å andra sidan kraven på respekt och särskilda rättigheter från minoritetskulturer som inte internt erkänner denna jämlikhetsidé?Moller Okin kritiserar skarpt mångkulturalismens företrädare …
I centrum för Walter Reese-Schäfers introduktion står Habermas tänkande sedan början på 80-talet, då han fullföljde sin övergång till språkfilosofin. Med denna teoretiska nyorientering – som ibland beskrivs som »den kritiska teorins linguistic turn» – som utgångspunkt reder Reese-Schäfer ut Habermas grundbegrepp som kommunikativt handlande, livsvärld och system, redogör för hans avvisande av medvetandefilosofin och …
Habermas – en introduktion Läs mer »
Gavin Bolton och Dorothy Heathcote har under 40 år fungerat som ett dramapedagogiskt radarpar. Hon har varit inspiratören, han uttolkaren som har analyserat och teoretiserat kring hennes nyskapande praktik. Tillsammans har de haft en avgörande betydelse för synen på drama som läroprocess. Bolton har utvecklat deras perspektiv i böcker som Towards a Theory of Drama …
Drama för lärande och insikt : om dramapedagogik i teori och praktik Läs mer »
Hösten 1795 utkom i Königsberg (som i dag heter Kaliningrad och är en rysk stad) en liten skrift författad av stadens mest berömde son, filosofen Immanuel Kant (1724–1804). Skriften hette ’Zum ewigen Frieden’, Om den eviga freden. Den omedelbara anledningen var freden i Basel i mars samma år mellan Preussen och det revolutionära Frankrike, en …
Kommer den digitala utvecklingen att göra professionerna – läkare, kuratorer, journalister, jurister, revisorer, arkitekter, lärare och så vidare – mindre viktiga än idag eller till och med helt överflödiga? Många rutinuppgifter har ju redan flyttats över från den mänskliga sfären till den digitala och fler lär följa. Och det behöver inte enbart handla om rutinuppgifter. …
Professionernas framtid : hur teknologin kommer att förändra experters arbete Läs mer »
Auktoritet har stor betydelse för mänskligt samspel och är något vår dagliga tillvaro påverkas av på många olika vis. Men det är samtidigt en undflyende kategori, som ofta kopplas ihop med övertalningsförmåga å den ena sidan och med tvång å den andra, men egentligen är skild från båda. Vilken relation har auktoritet till makt? Vem …
I ’Annorlunda hos ekorrarna’ har tretton svenska författare skrivit var sin text om Werner Aspenström (1918–1997) – en av den svenska 1900-talspoesins mest betydande och mest lästa diktare. Texterna är skrivna på beställning, tolv läsningar av dikt och prosa i Werner Aspenströms författarskap, till hans hundraårsjubileum. Den trettonde och sista skiljer ut sig. Hans Isakssons …
Annorlunda hos ekorrarna : om Werner Aspenström – tretton läsningar Läs mer »
Under Michel de Montaignes 1500-tal betydde ?essä? ungefär övning eller smakprov. Ordet fanns också som verb, essayer: pröva, testa. När Montaigne började skriva använde han ordet främst som ett aktivt verb som beskriver hans sökande och prövande texter. Efter några år av essäistisk verksamhet kommer han också att kalla resultatet för essä: en ?essä? betecknar …
Essä : urval och inledning av Arne Melberg Läs mer »
tt klassrum är ingen ö. Informationssamhällets utveckling och förändrade livsmönster påverkar skolans kunskapsuppdrag. ’Kunskapskulturer och undervisningspraktiker’ handlar om förhållandet mellan kunskap och undervisning och om de utmaningar lärarens kunskapsarbete står inför. I boken diskuteras kunskap ur ett lärar- och utbildningsperspektiv. Tillsammans med varje elevgrupp (åter)upptäcker och (åter)skapar läraren tidigare kunskapsmässiga landvinningar och bäddar för nya. …
Kunskapskulturer och undervisningspraktiker Läs mer »
Upplysningen på 1700-talet är en av de mest spännande och viktiga strömmarna i europeisk kultur. I kamp mot tyranni, okunnighet och vidskepelse formulerade den ideal som än i dag bygger under vårt samhälle: en tro på förnuft, kritik, tankefrihet, religions- och yttrandefrihet, vetenskapens värde, kampen för framåtskridande. Upplysningsyänkarna undergrävde l?ancien régime och försåg franska revolutionen …
K E Løgstrups (1905?1981) studie Det etiska kravet publicerades första gången på danska 1956. Den har sedan dess kommit ut i otaliga upplagor och haft ett stort inflytande på danskt kulturliv. Men också utanför Danmarks gränser växer intresset för denne originella tänkare.och hans fenomenologiskt inspirerade filosofi har väckt uppmärksamhet långt utanför det teologiska sammanhang den …
Mircea Eliades lilla bok Det heliga och det profana (1957) är en religions-vetenskaplig klassiker. Den är en populariserad sammanfattning av hans tidigare arbeten, skriven på uppdrag av det tyska förlaget Rowohlt och sedan utgiven på en rad andra språk. Eliade beskriver själv boken som en allmän introduktion till religionshistorien.I sin inledning till boken skriver Ola …
Heligt och profant : om det religiösas väsens Läs mer »
