Boken Ideologin och pengarna bakom kostråden behandlar tillkomsten av dagens kostråd och hur de används för friska och sjuka. Det finns idag en rik flora av kokböcker om GI, Atkins, LowCarb och tallriksmodellen. Denna bok är unik i det att den behandlar alla dessa kostmodeller utan att innehålla ett enda recept. Istället ligger fokus på de politiska, ideologiska och ekonomiska intressen som påverkat dagens kostråd. Boken visar hur aktörer med goda intentioner banade vägen för kostråd som ökat ohälsan dramatiskt. Under 50- och 60-talet tilltog debatten om världens livsmedelsförsörjning. Alarmister menade att vi innan millennieskiftet skulle drabbas av en global svält- och försörjningskris. Den rika världens köttproduktion utmålades som slösaktig och energiineffektiv. För den unga, rebelliska 68-generationen blev synen på maten en ideologisk vattendelare. Veganismen fick sitt genombrott. Dagens kostråd tog form på 70-talet. Den politiska tidsandan var färgad av energikrisen och svältkatastrofer i Afrika och Asien. Den svenska livsmedelsindustrin var snabb att anpassa sig till den nya tidsandan och förorda en fettsnål kost där bröd och potatis utgjorde basmaten. Livsmedelsindustrins representanter har hela tiden suttit med runt borden när kostråden utarbetats, när officiella kampanjer sjösatts och när forskningsanslag delats ut. Det är denna tidsanda och ideologi som är bakgrunden till rådet att äta 6-8 brödskivor per dag. Ett råd som fortfarande används av Livsmedelsverket då man anser att vi bör få i oss den största delen av energin i form av bröd. Det är inte för intet som detta statliga verk valt att ta en stiliserad brödkaka som sin logotyp. I denna bok visas hur undermålig den vetenskapliga underbyggnaden för kostråden är. Kostråden har aldrig varit i närheten av att uppfylla de kriterier som gäller inom den så kallade evidensbaserade medicinen. Ändå ordineras såväl friska som sjuka att äta mer kolhydrater och mindre fett. Samtidigt som svenska folket anpassat sin matkonsumtion till kostråden har sjukdomar som fetma och diabetes ökat dramatiskt. Stora delar av befolkningen ordineras dyr medicinering för folksjukdomar som i grunden beror på en onaturlig kosthållning. Tidigare hade diabetes ett mer välbeskrivande namn: sockersjuka. Så sent som i början av 70-talet var kostrekommendationerna till de sockersjuka att äta fettrikt och undvika just socker och stärkelserik mat som snabbt omvandlas till socker. Idag får de istället rådet att äta fettsnål och kolhydratsrik mat. Dietisterna hänvisar till Livsmedelsverkets tallriksmodell. Denna mathållning förstör diabetikerns hälsa varför läkaren efter en tid måste skriva ut insulinbehandling (sprutor). Det har utan undantag visat sig att diabetiker som ändrar sin kost från tallriksmodellen till en kost som innehåller mer fett och mindre kolhydrater får en bättre hälsa. Många kan då sluta medicinera både insulin och andra läkemedel mot sin diabetes. Livsmedel
Läs mer om Ideologin och pengarna bakom kostråden
Hitta Ideologin och pengarna bakom kostråden även hos:
