I De sista vittnena: soloröst för barn låter 2015 års Nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj, de som var barn under kriget berätta. Deras krigsminnen skiljer sig markant från de vuxnas. Ingår i Utopins röster . »Jag bad dem om en enda sak: att minnas sina barnsliga ord. Sina barnsliga känslor. Att återvända till den tid då de fortfarande var änglar. För jag visste: detta kan inte berättas med andra ord.« – Svetlana Aleksijevitj Om »Kriget har inget kvinnligt ansikte« (2012):»Ett storslaget litterärt oratorium. Dokumentärjournalistik som stor konst.« – Per Svensson Om »Tiden second hand« (2013):»Hennes arbete har kallats unikt och storslaget, och trots mörkret i det, omänskligheten och fasorna, är intrycket ljust, stort. Aldrig förut har bekännelselitteratur så exakt lyckats beskriva vad ett samhälle är.« – Ulrika Milles Om »Bön för Tjernobyl« (2013):»Svetlana Aleksijevitjs monumentala bokprojekt Utopins röster liknar inget annat.« – Christian Swalander Om »Zinkpojkar« (2014):»I Dostojevskijs efterföljd försöker hon formulera människans erfarenhet av det obeskrivliga.« – Kristoffer Leandoer
Läs mer om De sista vittnena : solo för barnröst
Hitta De sista vittnena : solo för barnröst även hos:
