Varför bär hon manskläder? Man kan ju inte se på henne att hon är kvinna!, utbrister en av Jeanne dArcs rannsakare under rättegången mot henne på 1400-talet. Då var klädedräkten en viktig symbol för könsidentitet. Tvetydigheter om kön ville man till varje pris förhindra. På nordiskt område var det exempelvis enligt lag förbjudet för kvinnor att bära manskläder, och straffet för sådana identitetsbrott var landsförvisning i tre år. Men kvinnor levde inte alltid efter lagen. Kvinnor förklädda till män har förekommit under olika epoker, i samhällen som organiserats på olika sätt, i myt och verklighet. Den mest kända är Jeanne dArc, som i likhet med de mytologiska amasonerna och de fornnordiska sköldmörna överskred samhällets normer, men motiven, innebörden liksom reaktionerna på deras respektive gränsöverskridande varierar beroende på samhällelig kontext. Drottningar och sköldmör berättar om kvinnor som i olika sammanhang bröt mot det medeltida samhällets mest grundläggande kulturella koder Jeanne dArc, de merovingiska drottningarna och de isländska sagornas Brynhild och Hervor. Begreppet gränsöverskridande avser här framför allt könsöverskridande, men det indikerar också att kvinnor kunde överskrida andra gränser, som till exempel mellan stånd eller klasser. Agneta Ney är fil. dr i historia, universitetslektor vid Högskolan i Gävle och verksam som forskare vid Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala.
Läs mer om Drottningar och sköldmör : gränsöverskidande kvinnor i medeltida myt och ve
Hitta Drottningar och sköldmör : gränsöverskidande kvinnor i medeltida myt och ve även hos:
